dagen.se
I helgen avslutades det historiska mötet med ortodoxa ledare på Kreta. Men Misha Jaksic, ortodox sam- ordnare inom Sveriges kristna råd, är besviken över slutdokumenten.
– Kyrkorna betonar vikten av mänskliga rättigheter, men ser
hot i att människor väljer att leva sina liv på andra sätt än enligt
kyrkans idealbild, säger han till Dagen.
De medverkande säger
samtidigt, i ett uttalande, att de är fulla av ”tacksamhet och lovord”
över att samlingen ägde rum, trots att fyra av de 14 ortodoxa kyrkorna
bojkottade mötet. De säger också att rådet framför allt fokuserade på
att ”förkunna den ortodoxa kyrkans enhet” med ”en profetisk röst som
inte kan tystas”.
– Redan på planeringsstadiet fanns det
spänningar mellan Moskva och Konstantinopel. Och att rysk-ortodoxa
kyrkan, tillsammans med ytterligare tre kyrkor, bestämde sig för att
inte komma till mötet har avslöjat en bekymmersam spricka, säger Misha
Jaksic som följaktligen inte ser någon tydlig ortodox vilja till enhet.
Sex områden
Slutdokumenten
berör sex områden: ortodox mission, diasporan (ortodoxa som lever som
minoriteter i andra länder), kyrkligt självbestämmande, fasta,
relationer till andra kyrkor samt äktenskap.
Enligt Misha Jaksic innehåller de två sistnämnda tveksamma skrivningar.
–
Bland annat berörs inte möjligheten till enhet med de orientaliska
ortodoxa kyrkorna överhuvudtaget. Skandal i mitt tycke. I det ekumeniska
samarbetet, bland annat inom Kyrkornas världsråd, framträder man ju med
dessa som en enhetlig kyrkofamilj.
Hur är synen på lutherska kyrkor?
–
Om andra kyrkor sägs inget specifikt. Bulgariska kyrkan vill inte ens
prata om några andra som kyrkor än de ortodoxa och valde, bland annat
därför, att utebli från mötet.
Misha Jaksic är likaså kritisk till
kyrkomötets dokument om äktenskapet. I slutdokumentet polariseras det
ortodoxa äktenskapets sakrament mot andra typer av äktenskapliga och
äktenskapsliknande föreningar som, enligt Misha Jaksic, omotiverat ses
som hot mot den ortodoxa äktenskaps- och familjesynen.
– Även i
flera andra frågor skapar de kyrkliga ledarna en onödig och tvivelaktig
polarisering mellan kyrkan och de omkringliggande samhällena. Alla
problem läggs på de sekulariserade samhällena och de ställs mot kyrkans
idealbild. Den individuella friheten ifrågasätts och stigmatiseras,
medan pastorala råd för livet i en brusten tillvaro lyser med sin
frånvaro. Det är som om där finns en rädsla för pluralism, och
mångfalden utgör ett hot.
Bojkottade mötet
Frågan är
samtidigt hur stor legitimitet Kreta-besluten egentligen kommer att få.
Att den största lokalkyrkan, Moskvapatriarkatet, valde att bojkotta
mötet kan innebära ett hinder. På måndagen deklarerade också chefen för
rysk-ortodoxa kyrkans avdelning för yttre förbindelser, Nikolaj
Balashov, att det inte alls är säkert att Ryssland kommer att acceptera
besluten.
– I juli ska rysk-ortodoxa synoden enligt uppgift tycka till om slutdokumentet, säger Misha Jaksic.
Mötet på Kreta var det första pan-ortodoxa mötet på flera hundra år. Finns det någon plan för framtida möten?
–
Vet inte, men det tycks mig som om framtiden är högst oviss. Att kyrkan
tidigare inte kunde samlas kunde bero på olika numera historiska
faktorer. I dag är det stora hindret framför allt inre oenighet, inte så
mycket i teologiska som organisatoriska frågor. Men de ortodoxa
kyrkorna behövde träffas så ur den aspekten var mötet på Kreta
välkommet.