BESVIKELSE EFTER ORTODOXT STORMOTE

dagen.se 

I helgen avslutades det historiska mötet med ortodoxa ledare på Kreta. Men Misha Jaksic, ortodox sam- ordnare inom Sveriges kristna råd, är besviken över slutdokumenten.

– Kyrkorna betonar vikten av mänskliga rättigheter, men ser hot i att människor väljer att leva sina liv på andra sätt än enligt kyrkans idealbild, säger han till Dagen.

De medverkande säger samtidigt, i ett uttalande, att de är fulla av ”tacksamhet och lovord” över att samlingen ägde rum, trots att fyra av de 14 ortodoxa kyrkorna bojkottade mötet. De säger också att rådet framför allt fokuserade på att ”förkunna den ortodoxa kyrkans enhet” med ”en profetisk röst som inte kan tystas”.

– Redan på planeringsstadiet fanns det spänningar mellan Moskva och Konstantinopel. Och att rysk-ortodoxa kyrkan, tillsammans med ytterligare tre kyrkor, bestämde sig för att inte komma till mötet har avslöjat en bekymmersam spricka, säger Misha Jaksic som följaktligen inte ser någon tydlig ortodox vilja till enhet.

Sex områden

Slutdokumenten berör sex områden: ortodox mission, diasporan (ortodoxa som lever som minoriteter i andra länder), kyrkligt självbestämmande, fasta, relationer till andra kyrkor samt äktenskap.

Enligt Misha Jaksic innehåller de två sistnämnda tveksamma skrivningar.

–  Bland annat berörs inte möjligheten till enhet med de orientaliska ortodoxa kyrkorna överhuvudtaget. Skandal i mitt tycke. I det ekumeniska samarbetet, bland annat inom Kyrkornas världsråd, framträder man ju med dessa som en enhetlig kyrkofamilj.

Hur är synen på lutherska kyrkor?

–  Om andra kyrkor sägs inget specifikt. Bulgariska kyrkan vill inte ens prata om några andra som kyrkor än de ortodoxa och valde, bland annat därför, att utebli från mötet.

Misha Jaksic är likaså kritisk till kyrkomötets dokument om äktenskapet. I slutdokumentet polariseras det ortodoxa äktenskapets sakrament mot andra typer av äktenskapliga och äktenskapsliknande föreningar som, enligt Misha Jaksic, omotiverat ses som hot mot den ortodoxa äktenskaps- och familjesynen.

– Även i flera andra frågor skapar de kyrkliga ledarna en onödig och tvivelaktig polarisering mellan kyrkan och de omkringliggande samhällena. Alla problem läggs på de sekulariserade samhällena och de ställs mot kyrkans idealbild. Den individuella friheten ifrågasätts och stigmatiseras, medan pastorala råd för livet i en brusten tillvaro lyser med sin frånvaro. Det är som om där finns en rädsla för pluralism, och mångfalden utgör ett hot.

Bojkottade mötet

Frågan är samtidigt hur stor legitimitet Kreta-besluten egentligen kommer att få. Att den största lokalkyrkan, Moskvapatriarkatet, valde att bojkotta mötet kan innebära ett hinder. På måndagen deklarerade också chefen för rysk-ortodoxa kyrkans avdelning för yttre förbindelser, Nikolaj Balashov, att det inte alls är säkert att Ryssland kommer att acceptera besluten.

– I juli ska rysk-ortodoxa synoden enligt uppgift tycka till om slutdokumentet, säger Misha Jaksic.

Mötet på Kreta var det första pan-ortodoxa mötet på flera hundra år. Finns det någon plan för framtida möten?

–  Vet inte, men det tycks mig som om framtiden är högst oviss. Att kyrkan tidigare inte kunde samlas kunde bero på olika numera historiska faktorer. I dag är det stora hindret framför allt inre oenighet, inte så mycket i teologiska som organisatoriska frågor. Men de ortodoxa kyrkorna behövde träffas så ur den aspekten var mötet på Kreta välkommet.